Litteratur Media
 
"När Alhambra-biblioteket besjälas av sådan entusiasm och lidelse för kunskap utgör det en stor tillgång för den svenska allmänheten, som annars är sorgligt svältfödd på god populärvetenskaplig litteratur."
(Staffan Bergsten, Upsala Nya Tidning)
Collection Que sais-je? eller Vad vet jag om - serien är jordens för närvarande mest omfattande uppslagsverk som vad omfånget av faktatext beträffar är mer än dubbelt så innehållsrik som t ex Encyclopedia Britannica. Delar av verket har översatts till fler än 40 språk.   Läs mer...
För beställningar eller frågor:


E-post order@alhambra.se

Adress:
Alhambra Förlag,
Stävievägen 31,
244 66 Furulund
 
 
 
 
De svenska översättningarna
av Omar Khayyam

Nils Wiklund
Hft / 140 sidor

» 165:-

  Få poeter har blivit så tolkade och omtolkade som den persiska skalden och astronomen Omar Khayyam (d. 1123).  Bara till svenska finns ett tiotal olika återgivningar.  Nils Wiklund, psykolog och själv översättare av persisk litteratur, presenterar bredden och djupet på dessa försök, som delas in i två grupper: vidaretolkningar efter Edward Fitzgeralds engelska översättningar samt direktöversättningar från persiska.  Från Arvid Gerhard Damm och Frank Heller till Akbar Golrang och Sven Christer Swahn tar vi del av de olika översättningsstrategier som möjliggjort "det omöjliga", att översätta poesi från ett främmande språk!  Ett kapitel ägnas Eric Hermelin, vars tolkningar av persisk litteratur (sammanlagt 8.700 sidor) förlänade honom en hedersmedalj från Shahen av Iran, levererad 1942 av den iranske ambassadören till översättaren på Sankt Lars sjukhus i Lund.  Illustrationerna till boken är gjorda av Arvid Gerhard Damm (1910) som gjorde den första översättningen till svenska av Omar Khayyams dikter.

Nils Wiklund har tidigare översatt "Det var en gång", genombrottsverket från 1922 av M-A Jamalzadeh, den moderna iranska litteraturens grundare (Alhambra, 2015).


"Din vinterskrud af trånad och af tvång,
kom, slunga den vid bägarklang och sång
i vårens lusteld!  Snabbt är vingens slag,
hos tidens fågel och hans väg ej lång.
"

Omar Khayyam i Arvid G. Damms tolkning från 1910

Recensioner
"Wiklund ger en föredömligt opartisk och systematisk presentation av Khayyams stil och de olika svenska versionerna.  Det här är en lärorik och underbart nördig liten bok, som inte bara vänner av persisk litteratur utan även poesi- och översättningsintresserade i allmänhet borde kunna ha stort nöje av."
Jonathan Morén, Karavan

 
De Egyptiska hieroglyferna

Av Jean Winand
Översättning av Åke Engsheden
Hft med flik / 151 sidor
Bok 93

» 220:-

  De egyptiska hieroglyferna utgör med sina flera hundra bildtecken en egen spännande värld.  Jean Winand, professor i egyptologi i Liège, berättar här om hur hieroglyfsystemet var konstruerat, om dess uppkomst och hur det utvecklades under sin tretusenåriga historia.  Boken tar också upp synen på hieroglyferna under antiken och deras kulturhistoriska roll fram till Champollions lyckade dechiffrering 1822.  Avslutningsvis ges en aktuell bild av de egyptiska hieroglyfernas betydelse för alfabetets tillblivelse.

Boken är översatt och bearbetad för svenska läsare av Åke Engsheden, docent i egyptologi och forskare vid Stockholms universitet.


Recensioner
""Att verkligen lära sig läsa hieroglyfer tar nog också lång tid för novisen, medan hieroglyfernas estetik och ibland rentav ockulta historia snabbt fångar även nybörjaren.  Om såväl tydningen av hieroglyferna som om hur hieroglyferna - i en mycket vid mening - betraktats under särskilt de senaste 1500 åren handlar en nyutkommen bok av professorn i egyptologi i Liège, Jean Winand (boken föredömligt översatt och bearbetad av den svenske docenten i egyptologi vid Stockholms universitet, Åke Engsheden)."
Carsten Palmer Schale / Tidningen Kulturen

 
Bokens historia

av ALBERT LABARRE
Pocket / ca 128 sidor
Övers. Gunnel Hedberg & Lea Niskanen
Bok 50

» 122:-

  Bokens historia av Albert Labarre är bara skenbart en liten bok! Författaren, som är chef för handskriftsavdelningen vid det franska nationalbiblioteket, öser generöst ur sitt stora kunnande och målar upp den fascinerande historia, som är bokens. Labarre börjar sin historia bland antikens papyrusrullar och medeltidens pergamenthandskrifter och fortsätter att följa den genom boktryckarkonstens triumftåg i Europa fram till den senaste IT-tekniken. Boken är inte bara en bred idéhistorisk framställning, utan också en handbok i typografins och illustrationens historia.

Bokens Historia är kursbok i bok- och bibliotekshistoria. Bibliotekarierna Lea Niskanen och Gunnel Hedberg, som översatt och bearbetat boken för en svensk publik, är själva forskare i bokhistoria i Lund.


Fransk litteratur under Renässansen

av Olivier Soutet
Pocket / ca 132 sidor
Övers. Pär Svensson
Bok 85

» 122:-

  Renässansen var en tid av brytningar och andlig förnyelse, och kanske den av de stora epokerna i vår historia som gett upphov till flest motsägelsefulla definitioner och överraskande omvärderingar. Europas avgränsning mot omvärlden blev skarpare samtidigt som den kända världen blev större, nationalstaterna började växa fram och humanismens ideal drog fram över kontinenten. Med namn som Machiavelli, Luther, Erasmus, Ronsard, Rabelais och Montaigne föddes en ny civilisation som hyllade vetenskaplighet, kunskap, tämjande av naturen och kärlek till det sköna.

Boken koncentrerar sig på den franska litteraturen under denna omvälvande epok, men hela tiden behålls det större perspektivet genom beskrivningar av hur idéerna flödade kors och tvärs över Europa. Boktryckarkonsten, de stora upptäckterna och protestantismens framväxt ses som viktiga faktorer bakom renässansidealets spridning. Poesin och skönlitteraturen behandlas ingående och hela det sista kapitlet ägnas åt Montaignes "Essayer".

   Under renässansen föddes det moderna Europa och i förlängningen hela den moderna civilisationen. Den världsbild som fördes fram byggde på att man sökte och konstaterade tingens harmoni, men epoken stod även för "ett komplicerat samboende mellan en kunskapstörst och en fortfarande trevande vetenskap, mellan längtan efter skönhet och en osund aptit på det monstruösa, en blandning av enkelhet och komplexitet, av oskuldsfullhet och sensualitet, av kärlek och hat" (J. Delumeau).


 Fransk litteratur under 1700-talet

av MICHEL KERAUTRET
Pocket / ca 128 sidor
Övers. Gunnar Lundin
Bok 78

» 122:-

Upplysningstiden är en milstolpe i Västerlandets utveckling och modernisering. Enligt Edward Said är det den historiska händelse som främst skiljer ut Västerlandet från den övriga världen. De författare och filosofer som då verkade under inflytande av den nya vetenskapen, med Newton i spetsen, drev fram ett intellektuellt klimat, ett andligt liv där ingenting var heligt eller för alltid förutbestämt. Absoluta sanningar ifrågasattes på alla områden och toleransen för mångfalden av idéer ökade.

Få faktorer har indirekt haft en sådan betydelse för demokratins utbredning. Demokratins grundprincip säger att ingen människa har vetskap om den absoluta sanningen. Därför måste samhället bygga på mångfalden av idéer.
Michel Kerautrets breda inblick i 1700-talets franska litteratur och moralfilosofiska samtal ger oss en bakgrund till dagens etiska och politiska ställningstaganden.

Ur förordet av Bengt-Åke Persson

   

Fransk litteratur under 1800-talet

av Dominique Rincé
Pocket / ca 128 sidor
Övers. Maria Kronberg
Bok 83

» 122:-
(lev 15 nov 2003)

Utdrag ur boken:

  År 1850 dog Honoré de Balzac. Stendhal hade dött åtta år före honom och romantikens stora poeter, med undantag för Hugo, hade tystnat. Romantikens författare dog alltså i mitten av århundradet, men innebar det att den litterära romantikens budskap och förhoppningar dog med dem? Lamartines svidande valnederlag i december 1848 tycks som det tydliga beviset. När borgerskapet häftigt fördömde den misslyckade revolutionen i juni och sedan sanktionerade statskuppen i december 1851, vände de bestämt ryggen åt romantiskt ädelmod och Saint-Simons och Fouriers utopier, och kastade sig in i en frenetisk framstegstävlan, som folket deltog i utan att det kom dem till godo. Andra kejsardömets fall och Pariskommunen 1870 visade tydligt på klyftan under borgerskapets blomstring mellan de besuttna, förblindade av den enastående ekonomiska framgången och arbetarna som för första gången var ”upplysta” om den historia de ständigt varit med om att skapa. Inte konstigt att Lamennais, Proudhon och senare Marx tog till orda.

Under detta halvsekel när ting, människor och historia fick större betydelse präglades även litteraturen av det betydelsedigra ordet realism. Balzac och Stendhal hade visserligen redan försökt ”teckna verkligheten” i sin tids samhälle. Men när samma verklighet efter 1850 blev alltmer inskränkt och problematisk utsträcktes författarnas mål från att endast ”teckna” till att vilja ”förklara” eller ”utforska” en verklighet som återstod att erövra.

Naturligtvis frestade vetenskapens framsteg tänkare och författare att försöka hitta förklaringar, och i litteraturen sökte de vägen till den ”objektivitet” som Comtes positivism och hans efterföljares vetenskaplighet gjort till dogm. Litteraturkritik och historia var de områden som låg närmast till hands för den nya andan. Men romangenren uppvisade de bästa exemplen på realism i litteraturen, från de första teoretiska försöken av Champfleury, vidare till Flauberts häpnadsväckande experiment fram till Zolas naturalistiska framgångar, även om ordet roman inte täcker in alla de olika och nydanande studierna. Inte ens poesin klarar sig undan realistiska försök, men i stället för att utmärka sig för något som skulle ha kunnat vara en sant poetisk realism nöjde sig parnassdiktarna i viss mån med att beskriva eller förklara fakta i en verklighet som aldrig någonsin ifrågasattes.

När det medgavs att själva verkligheten kunde diskuteras blev denna ”observation” av verkligheten, i ordets alla bemärkelser, omdiskuterad. Under halva seklet reste sig människor i protest mot den faktiska verklighetens begränsningar och logik för en annan, mindre lättfångad och evigt obestämbar verklighet. Baudelaire (som skrev: ”Poesin är det allra verkligaste, det som är riktigt sant först i en annan värld…”) blir den förste som leder in litteraturen på det fascinerande studiet av den svåruttryckta nya verkligheten: en verklighet som gömmer sig i djupet av människan, världen och i deras uttryck, och som Rimbaud, Verlaine och Mallarmé skulle fortsätta att utforska efter honom. Därmed drogs romanen i slutet av århundradet upp ur en hotande förstening av romanförfattare inom de fantastiska och ”surrealistiska” genrerna, däribland Barbey d’Aurevilly och Villiers de l’Isle-Adam, och ”dekadenter” som Huysmans.

   

Fransk litteratur under napoleontiden

av BÉATRICE DIDIER
Pocket / ca 128 sidor
Övers. Maja Lundgren
Bok 56

» 122:-

  Den franska litteratur som skrevs mellan 1700-talets sista årtionde och 1830 är mycket intressant. De intellektuella hade, precis som befolkning i övrigt, en mängd intryck och upplevelser att bearbeta i denna historiskt täta period: upplysningen, revolutionen, skräckväldet, Napoleons förföljelse av oliktänkande, religionen, bara för att nämna några. Kampen mellan purister och nyskapare samt internationella influenser i litteraturen är två andra viktiga teman. Béatrice Didier tar upp framträdande personer som Chateaubriand, Mme de Staël och markis de Sade, men vi möter också många av deras mindre kända kolleger och konkurrenter.

Goethe

av PAUL-HENRI BIDEAU
Pocket / ca 128 sidor
Övers. Gunnar Lundin
Bok 70

» 122:-

  Vem var Goethe? Var han den unge Werther, vars lidande framkallade en självmordsepidemi? Eller var han den virile älskaren i Romerska elegier? Eller den subtile centrallyrikern i dikten "Über allen Gipfeln", lika enkel som omöjligt att översätta? Eller var han en Faust, representanten för den västerländska människan, som i sitt ständiga sökande inte tvekar att ingå en pakt med djävulen? Han var allt detta - som diktare. Men han var också - och det var lika viktigt för honom själv som för vår syn på honom - naturvetenskapsman. Han publicerade arbeten inom anatomin, botaniken, geologin. Och det mest berömda, Färgläran, var resultatet av 10 års optiska studier. Om hur Goethe blev Goethe och om hans universalitet handlar Paul-Henri Bideaus bok. Goethe sitter inte som byst på en piedestal, han är en samtida europeisk intellektuell.      



Modern kinesisk litteratur

av PAUL BADY
Pocket / ca 128 sidor
Övers. Line Ahrland
Bok 29

» 122:-

  Boken ger en fyllig beskrivning av den kinesiska litteraturen från den siste kejsarens dagar, manchurepubliken, till Mao, kulturrevolutionen, fram till idag. Vi får veta att Manchuväldets fall 1911 bl. a. medförde att talspråket och inte som förut det klassiska kinesiska skriftspråket lärdes ut i skolorna och blev det språk som nu också författarna använde sig av. Man började också skriva om kvinnor och barn. Det hade knappast förekommit i litteraturen tidigare.

Den kinesiska litteraturens dramatiska utveckling speglar landets, och författaren är mån om att framhålla sambandet. Det gamla kina var en sluten värld som inte öppnade sig för omvärlden förrän långt in på 1900-talet. Här får vi möta de främsta författarna och deras verk som i många fall finns översatta även till svenska.

 

Språkkontakt

av ILSE LEHISTE
Pocket / ca 128 sidor
Övers. Ulla Ericson
Bok 75

» 122:-

  Vad händer när två språk möter varandra? Vilka språkproblem har invandrare att brottas med? Denna bok, som bygger på föreläsningar av Ilse Lehiste, lingvist och forskare vid MIT, täcker de flesta former av språkkontakt, inklusive följderna: olika slag av interferens, lingvistisk släktskap och förändring, den tvåspråkiga individen och det tvåspråkiga samhället. Intressanta resultat redovisas av olika testserier där t ex tvåspråkiga försökspersoner utsetts för diverse stimulusord. Inte minst tankeväckande är vilka sociala företeelser som uppkommer då samhällen blir flerspråkiga: social prestige och social distans, olika kulturella värderingars roll i språkinlärning, rester av språkkonflikter i Europa osv. Diskussionen om ett s k Sprachbund runt Östersjön är kanske ett för svenskar särskilt intressant kapitel. Men även pidgin- och kreolspråkens stora utbredning och betydelse är fängslande läsning. I vår globaliserade värld blir förståelsen av språkkontakter allt viktigare.

Surrealismen

av YVONNE DUPLESSIS
Pocket / ca 128 sidor
Övers. Pär Svensson
Bok 31

» 122:-

  Hos Duplessis finns ingen resignation... Hon är således entusiast och förkunnerska, men ger samtidigt en både koncis och faktarik översikt över surrealismens historiska bakgrund och intentioner.

Göran Lundstedt, SDS

För den som vill ha en snabb och lättfattlig information om vad surrealism står för är det en mycket bra bok. Den är skriven ur ett idéhistoriskt perspektiv och behandlar inte bara rörelsens uppkomst i 1920-talets Paris och dess anknytning till dadaism och kommunism utan också dess utveckling sedan dess. Initierat redogör Duplessis för vad surrealismens ledande teoretiker – främst André Breton och Louis Aragon – menade med sådana grundläggande begrepp som "öververklighet", "psykisk automatism" o.s.v. En utmärkt litteraturförteckning ger talrika lästips åt den franskkunnige.

Torkel Eriksson, BTJ, Sambindningen.

 

 

Vår Kunskap om det mänskliga språket 

av Noam Chomsky
Pocket / ca 96 sidor
Övers. Jan Hedenrud
Bok 82

» 122:-

  Den mänskliga språkförmågan har fascinerat människor i alla tider. Studiet av det mänskliga språket går tillbaka till det klassiska Indien och antikens Grekland, och redan Descartes konstaterade att förmågan att använda språkliga tecken för att uttrycka fritt formulerade tankar utgör "den verkliga skillnaden mellan människa och djur". I modern tid revolutionerades språkteorin i slutet av femtiotalet. Då lanserade Noam Chomsky sin så kallade generativa transformationsgrammatik. 

Chomskys teori går ut på att språket är en medfödd egenskap hos människan. Språket växer fram, ungefär som ett organ. Alla mänskliga språk har en gemensam grammatik, en uppsättning språkliga regler som är genetiskt bestämda. I Vår kunskap om det mänskliga språket  presenterar Chomsky sin allmänna språkteori och de senaste landvinningarna inom forskningen. Boken gör det möjligt för lekmannen att tränga in i ett mycket avancerat forskningsfält som har oöverskådliga konsekvenser för den växande kunskapen om människan.