Boken - platsens gårdag nu är en poesins resa genom den arabiska historien, en resa som påminner om Dantes vandring i Den gudomliga komedin.  Men olikt Dante väljer Adonis att beskriva helvetet härnere på jorden, det helvete där araberna levde, tänkte och skrev ned vad de kände.  Samtidigt som han berättar om en historia där religion och politik skulle förbli sammantvinnade, låter han smärtan och sorgen förvandlas till en episk saga där pennans och svärdets män får sina historiska konturer tecknade och ifrågasatta.  De dödas ord får nytt liv tack vare poesin och av minnets vita fläckar skapar poeten den tystnad som behövs för diktens födelse och därmed den väntade förnyelsen där

… det vänliga, klara kretsloppet
kring det som döljs och det som yppas,
kring längtan efter klargöranden,
har fått mig att svära jorden trohet.

Boken - platsens gårdag nu utkom på arabiska mellan åren 1995 och 2002.  Verkets polyfona struktur och dess spännvidd över femhundra år av arabisk kulturhistoria saknar motstycke inom den moderna arabiska litteraturen.  Som vägvisare väljer Adonis att följa den störste av alla arabiska poeter, al-Mutanabbí.  Det finns ett tydligt syfte bakom Adonis val av al-Mutanabbís liv och öde för sin odyssé.  Den helhetssökande vision som denne skald gjorde anspråk på kolliderade med både gängse trossatser och rådande poetiska konventioner.  Enligt sägnen förlänade detta honom även hans öknamn, al-Mutanabbí, som betyder "den som utropar sig till profet".  Mellan politikens religiösa polityr och dess världsliga syften hade poesin en vågmästarroll att spela i en kultur där politik och religion gick hand i hand.

Jag föreställer mig en ikon
utan kyrkor, moskéer eller tempel.
Jag föreställer mig en ikon av terrasser,
vars ljus också är dess öde
och över vilka en förälskad måne hänger.
I dess händer lyser en frihetens sol
i ständig hänryckning.
Jag föreställer mig en ikon som i poesin
ser början och slutet på sin pilgrimsfärd.

Ali Ahmad Esber föddes den första januari 1930 i Qassabin i Syrien i en enkel familj.  Vid 17 års ålder fick han en första dikt publicerad i en tidning under pseudonymen Adonis, en fenicisk gud som symboliserat växtlighetens återfödelse.  Han har alltsedan dess förblivit detta namn trogen.  Hans stora och mångsidiga verk har belönats internationellt med många litterära utmärkelser och översatts till många språk, senast till kinesiska.  I Tyskland blev Adonis den förste arabiske författare som tilldelas det prestigefyllda Goethe-priset 2011 och i Sverige tog han emot Stig Dagerman-priset "en dag om året" 2016.  På svenska har "Sånger av Mihyar från Damaskus", "Detta är mitt namn", "Bönen och svärdet", "En introduktion till arabisk poetik" samt första och andra delen av "Boken - platsens gårdag nu" getts ut av Alhambra.