Detta verk om Egypten från ca 1870 till 1952 är ett av
de mest betydande och intressanta som skrivits om ett
u-lands utveckling alltfrån imperialismens glansdagar
fram till avkoloniseringens början, "tredje världens"
födelse. Det är långt mer än en vanlig politisk
historik.
Utgångspunkten är Egyptens egna erfarenheter på de
ekonomiska, kulturella och religiösa områdena, det hela kryddat
med mängder av tids- och stämningsbilder med stöd av ett oerhört
uppbåd av arabiska, franska och engelska källor. Det är
angeläget för oss idag att beakta kolonialismens arv i form av
utarmning och snedvriden utveckling och sålunda få ett bättre
perspektiv på vad som är djupare historiska orsaker och vad som
är symptom i det aktuella skeendet.
Jacques Berque (1910-1995) föddes i Algeriet och påbörjade en klassisk
utbildning innan han 1936 fick en post i den franska
kolonialförvaltningen i Marocko. 1955 utnämndes han till professor i
modern islamsk samhällshistoria vid Collège de France. Vid 50-talets
mitt överflyttade Berque sitt intresse till den arabiska östern, framför
allt Egypten, som han lärde känna som få västerlänningar gjort, från
byns förhållanden till det intellektuella livets olika yttringar. All
denna kunskap och forskning utmynnade 1967 i jätteverket om Egypten som
nu föreligger i svensk översättning av Ingvar Rydberg.
Berque har i sin rika produktion på över tjugo verk även
behandlat arabvärlden i stort. Han har också varit aktiv
i antikolonialistiska sammanhang alltsedan den franska
folkfrontens dagar 1936 fram till vår tid.